Im a bitch
Sitter här o stirrar in i skärmen på inget vettigt allt, galet tråkigt och ensamt utan Tage och Markus.. Har vatt och solat, inte lagat mat och inte städat. Men jobbat! Blir att städa, tvätta och fixa imorgon. OCh frukost med Frida bannemaj. Jaha, någon annan än jag som känner falskheten över det här inlägget? Det positiva är att det händer mkt kul framöver, kick off, stockholmsresa (ovanligt jag vet) med tjejerna, inte för att åka till Markus som det vanligt är, utan åka dit som hederlig turist. Norge resa, Tages och min födelsedag, som jag inte riktigt vet hur jag ska fira. Hoppas på att det blir en utlandsresa med faktiskt. Eller nej det SKA bli det. Annars så ska jag bli lite mer beroende av Tradera, fortsätta va en bitch för det är fan det jag är bäst på. My way or the highway :D

Numb
Med en känsla av inget. Bryr mig om inget, skiter i allt, dont give a fuck hoppas ni lämnar mig i öknen känslan ska jag nu en gång för alla försöka skärpa mig. För att jag är all in <3
älskar dig.
Cant say i never Loved you
En simpel grej är alltid så svår, varför känns de alltid såhär. Gömmer mig gärna så slipper jag synas.. Som vanligt en skit sak är en normal sak, en normal sak jag aldrig fått göra. För mig hade de betytt allt att få göra en normal sak. Antar att jag inte är bra nog att vara en normal sak.. Känns som jag borde gå o gömma mig under en filt. Jag är van!
You and me
Ingenting känns som de borde. Leker med tankarna men rädslan är för stor. Trycker bort allt som betyder nåt för att ensam finns det inga problem som kan störa mig, de väljer och stanna. De stannar hela tiden och det skrämmer mig att stå i skuld till dem. Det skrämmer mig att vara älskad, för då är man som mest sårbar. Det driver mig till vansinne, för allting känns annorlunda och jag är rädd för att jag aldrig någonsin kommer va nöjd. Rädd för att det förflutna upprepar sig, rädd för vad jag såg och läste. Vet inte om jag kan va säker på någonting..
•
Ensam är förevigt starkast!
Happy
Jag hade det på känn--------- Jag har alltid det på känn. Ibland kan man fan tro jag är ett medium. Fucking
Tålamod
Om det är något jag har lärt mig så är det att ha tålamod, att låta saker och tinga ta sin tid. Det är mycket som tär, mycket som tär varje dag, vissa delar saknas och jag har lärt mig att det tar tid för allt att hitta sin plats. Vissa dagar är det lättare, andra så mkt svårare. Ibland är det svårt att se eller komma framåt. Den största smärtan i mitt liv kom jag över, hoppade över hinder och trillade om och om igen men jag reste mig och kom hit. Men ibland kan jag inte låta bli att känna mig ostadig utan något normalt. Började på en fel grund och jag fortsätter svaja. det är inget jag hatar för men jag kan svaja. Jag antar det är vad jag gör nu. Som en ande man kalla för att svepa bort hela ens hjärna. Du är ett spöke. Antar att jag inte vet hur man är normal utan det. Jag borde hoppa av glädje. Men jag svajar. Jag hoppas det är okej. Just nu kan jag inte se ditt ansikte och jag tror jag blandar ihop mina känslor och tankarna mixas som i en blender och på riktigt så fattar jag inte vad som händer. Tar i trä och hoppas det kan rädda mig från att jinxa mig själv. Mår illa. För två sekunder sen va min största rädsla att du aldrig kommer känna för mig vad jag känner för dig, för för mig är du världen. du är föralltid. Men nu kan jag inte se ditt ansikte och jag behöver dig i mina armar för att känna mig hel.
Ger dig ingenting
Med en skinande ren lägenhet sitter jag här nu och stirrar runt i den. Skillnaden är minimalisk och jag är i en topp. Jag har satt min egen diagnos och jag lovar att det är så. Vill gärna tro att jag lärt mig nåt det senaste året men när ensamheten tränger sig på så har jag inte det vilket måste betyda att jag är sjuk i huvudet. Ta mig inte fel, skulle inte byta ut det mot något eller göra om det på ett annat sätt. Kanske lite annorlunda, jag skulle gått när jag kände att jag hade fått nog. Skulle öppnat käften och skrikit. Men skillnaden där hade vatt som med min lägenhet minimalisk. Som ett djur letar jag efter saker som kan vara fel. Kan inte acceptera att jag förtjänar lugn och ro. Oftst är det bara rädslan som sätter in. Men jag vill gärna tro att du lurar runt hörnet. Att du ser och hör. Att du finns. I mitt hjärta som hoppas jag verkligen det. För annars skulle hela världen va fel. Om jag visste det vet jag inte vad som skulle hända. Som i världens sämsta kärleksfilm så.. så skulle vi nog ändå förstå eller? Som i världens sämsta kärleksfilm skulle jag hålla min rygg vänd och gå hem.. Hem där jag hör hemma.
Önskan
Min högsta önskan är idag är att besöka där du vilar. Att äntligen få lägga det bakom mig.
Idiot
Det springer i benen på mig, jag vill hem och städa min balkong och plantera blommor. Sätta fram min grill och köpa en ny kruka. Vill göra vårfint. Men nej minuterna går så sagt. Hela 55 minuter till, tills jag får gå hem. Palla inte glooooooooooo.. Klättrar på disken
Get me bodied
Have a bad feeling. Vill dricka vin! Bad dreams. Vad vågar man lägga pengar på. Inget egentligen. Håll i hatten känner jag. Det är allt för svårt!
Galen
Håller på att bli fullkomligt galen
This is the "i can't live without"
Yes this is the life. Och jag börjar bli trött på förväntningar. Tröttmpå frågot och trött på att vi ska va perfekta. Det är en bra vecka. Det är en sjukt bra vecka och jag känner mig på topp. Det är en topp kanske. Men var jag än går, dras jag ett trappsteg längre ner. Denna veckan bry jag mig inte. Bara spekulerar. Det väcker tankar. Och jag vet inte vem jag ljuger mest för, mig själv eller dom? För jag antar att sanningen är något helt annan än den jag ger dom. För vad är sanningen? Undermedvetet är alla dom frågorna där hela tiden, men jag försöker bara vara på topp. Jag vill bara vara på toppen ifred, ha kul. Kolla bortom det faktum att jag vill ha mer än det här. I andra ord, undvika. Jag är bra på det.
Det här inlägget skulle handla om nåt hela annat......
Känslan
Känslan av att bli förstådd, känslan av att det känns som man kan klara av det, känslan av att orka. Det känns bra!
Lips of an angel
Overkligt
För mig är de overkligt hur man inte kan fatta något? För mig är det så jävla sjukt att du inte ser. Jag är inte någon man lämnar att vänta. Nej idag spinner detta över. Biter i tungan för att hålla käften. JAG DRAR!
Trying to be the me without you
Allt det krävdes för att komma ur min platsbubbla va rätt mening av rätt människa. Sen brast den. Kan inte förstå att det är tillbaka till det här.
Today
Går nu på övertid. Jag som vaknade så pepp i morse är nu brutalt uttråkad. Dessutom värker fötterna. Ännu en gång trycker jag ner mig själv i en plastpåse och sen undrar jag om jag gör det på riktigt eller jag gör det för att explodera. Medans jag våndas är detta ditt medel. Jag spyr på att vara en plastpåse. Har tom känslor av plats. Idag, igår, imorgon. Biter ihop och undrar igen om det är på riktigt eller jag faktiskt bara kan låta bli att bry mig? Kanske försöker jag bara inte misslyckas. För egentligen vem lever såhär? Det är inte normalt det är inte okej. Det är typ som att ha ungarna varannan vecka. Men vi tar varandra. jag har inte gett min signatur på något vad jag kan minnas. Så när fan började detta va okej? Spelar. Spelar som en idiot just nu för att jag är förtillfället iskall och idiot och fel. Fel är mina känslor. Det är fel att bråka om dom. För det är det inte värt. Accepterar ingenting. Gör verkligen inte det. Inte längre-
Ron pope
I looked at you so cold and said this house is not my home. I wish you knew how true that felt most nights. Is it biterness or sympathi that keeps me standig here with you. Im not sure how much more I can take. Cuz I have sacrifieced my peace of mind to sit here with you wasting time. And now I think I would like to walk away.
WTF?
I hopp om att folk ska återfå förståndet har jag sovit som en orolig padda. Klockan är nu halv sju och jag ger upp sovandet. Ger upp hoppet om att försöka få mig hörd, vill säga nåt dumt men jag sparar det för mig skälv. För självklart är det inte så. Hopplöst