EMILIA,

Yes this is the life. Och jag börjar bli trött på förväntningar. Tröttmpå frågot och trött på att vi ska va perfekta. Det är en bra vecka. Det är en sjukt bra vecka och jag känner mig på topp. Det är en topp kanske. Men var jag än går, dras jag ett trappsteg längre ner. Denna veckan bry jag mig inte. Bara spekulerar. Det väcker tankar. Och jag vet inte vem jag ljuger mest för, mig själv eller dom? För jag antar att sanningen är något helt annan än den jag ger dom. För vad är sanningen? Undermedvetet är alla dom frågorna där hela tiden, men jag försöker bara vara på topp. Jag vill bara vara på toppen ifred, ha kul. Kolla bortom det faktum att jag vill ha mer än det här. I andra ord, undvika. Jag är bra på det.