EMILIA,

Känslan av att se allting falla i bitar och inte för en vecka kunna känna att allt känns bra. Det är såhär det är, det är såhår vår familj är byggd i ständig missär.. I takt med att jag inte kan hjälpa dig faller min känslor på att inte kunna hantera avståndet. I en salig röra ständigt. Förälskad. Älskad. Men värdelös i det tillståndet att kunna hantera allt. Känner mig värdelös när det största hot man har påpekar att man är värdelös. Borde inte känna hot. Jag borde va säker. Men i missär, känner man sig aldrig säker. Trodde jag gjorde bra infrån mig igår, tills det föll. Har jag inte rätten att behöva dig?