EMILIA,

Försöker hålla huvudet högt men denna veckan när stressen lagt sig och fredagen närmar sig är det så lätt att ge upp. Oerhört skör och att man saknar sin enda trygghet och vän just nu gör det inte lättare att hålla huvudet högt. Försöker verkligen hålla huvudet högt men när varenda person man har i närheten bara vill ha något ifrån än än att bara vara där gör det så enkelt att bara lägga sig här i ensamhet och trivas i den. Har inte hunnit känna något och jag har inte hunnit få min svar, som vanligt ska man skynda vidare och va okej med allt. Letar fortf svar på frågor som jag inte stängt. Är det fredagen och ett jobbigt hejdå som tynger varende känsla i kroppen eller det faktumet som bevisade hur ensam jag va? Allt jag kan se framför mig är kistan som du vilar i där jag för sista gången ska säga hejdå och jag kan inte hejda denna mixen av känslor som väller över mig nu. Vill inte säga hejdå mer om så bara för en vecka.