Dying here, crying here
Drunknar här - här i en verklighet som känns som en film. En patetisk verklighet. Eller en patetisk dröm. Mardröm? Allting är så rätt på så fel. Och det enda jag vet att jag drunknar i sorgen samtidigt som jag slår mig i huvudet med den patetiska känslan "det händer aldrig mig". Det finns inget rätt i detta. Bara en stor sorg. Som förhoppningsvis en dag blir ett smart val. Va så säker på att en dum tanke aldrig kunde bli verkligehet. Och nu drunknar jag här.
Kommentarer
Trackback
