Wont you let me go
Vaknar idag till en tystnad. Där ingen tanke, där är inte samma tanke. Och där är bara tyst och tomt, ensamt. Inget som gör ont. Kanske är detta det dom kalla lugnet före stormen. Eller är detta lugnet efter stormen. Där är ett lugn iaf. Ett lugn jag sett förut. Med svullna ögon och ett tomt huvud hoppas jag att det bara är att fortsätta framåt.
Kommentarer
Trackback
