Tid..
Tid borde väl va den sak som inte borde fallera under mina ben. Men tydligen. Helt plötsligt sitter jag här med tusen beslut att göra. Tusen beslut som inte borde va så svåra i min ålder. Men tänker man på det tillräckligt länge så hänger resten av livet på detta. Lämna en trygghet och förlora en annan kanske? Så nu sitter hela mitt liv på tidspress tills imorgon och jag måste va redo att bestämma vad jag vill göra med mitt liv. Det handlar inte om föralltid, men allt annat kan hänga på detta.. Jag vet inte ens var vi står och mitt beslut nu kan hänga på vare sig vi kan få en chans eller bara lägga ner oss? Man planerar livet över vad man ser framför sig. Jag ser dig inte här och vet inte hur jag ska ta det.. Önskar du kunde ge mig nåt, jag vet att det är tidigt men det är inte hela världen jag frågar efter, bara en lite glimt om var du kan se oss vara om ett tag. Du betyder världen för mig. Skulle vilja ha dig i den också.. Här eller där, bara jag är med dig. Tror faktiskt inte du förstår. Jag vet inte vad allt detta vill säga till mig eller om man bara ska gå med det som blir serverat till en. Kanske är det bara meningen att jag ska hoppa på denna chansen för att jag har fått den. Fast borde inte att jag träffa dej betyda att jag borde va hos dig? jag vet inte.. Kanske gör vi bara våra val, eller gör vi inte dom pga rädsla och därefter utformas livet. Jag vet inte vad jag väntar på faktiskt. Väntar på tillåtelse att leva. Tillåtelse att våga. Bekräftelse. Kanske borde man bara sträva efter vad man vill i livet istället för att göra som man borde? Såå wopps en dag ditt liv kanske ser ut som du vill. Det enda jag kan tänka med alla dessa hundra möjligheter är att det enda stället jag skulle vilja va på är hos dej. Vad spelar alla dessa grejer för roll om man inte kan dela dom med någon? Lycka kommer i två steg och jag vet inte hur mkt lyckligare jag skulle bli över detta.. Kanske är jag bara paranoid och dum som tror vi skulle funka. Allt hänger på detta, denna lilla tiden. Tick tack tick tack tick tack.. för stolt för att ens fråga..
Kommentarer
Trackback