EMILIA,

Jo, för vet ni vad som händer om man trycker in tre personer och en hund i en etta? det blir trångt, stökigt, tar hundra år att städa bort spåren efter en månads långt party. Spåren bara dyker fram från hörnen medans man städar. Och mitt i stöket och trångheten, blir det tryggt, mysigt, inte så ensamt och rätt underbart att vakna upp varje morgon till två av de största tryggheterna man haft i sitt liv. Då va det trygghetsgatan, nu är det skrämselgatan med massor av spöken. Hur mkt man än städar går det liksom inte o städa bort spökena. Dom bor kvar i väggarna..

det känns som ni saknas här varje morgon jag vaknar. Det känns som ni lämnade mig här. Ni liksom lämnade kvar mig på skrämselgatan båda två. Ni bara gick. Så som ni två alltid gjort. Ni gick inte ens tillsammans, ni gick på två håll. Utan mig och utan varandra. Ni bara gick. Och jag fick stanna kvar här i ettan, där ni brukade vakna tillsammans med mig.

Iaf en liten stund va det trygghetsgatan, iaf en lite stund va det underbart att komma hem.