Poison
typ började gräva och vet inte om det va så smart. För oftast är det svart och dagarna smälter ihop, och smulan bara går rätt över macen så jag tappa nästan andan en sekund. För jag va rädd om macen och om smulan. Hon vill vi ska gå o lägga oss verkar det som. Men jag är inte där än. Jag liksom fastnade i grävandet för jag ville bara veta hur du mådde och nu bara gräver jag. Är jag för stolt är det det handlar om? Eller är jag rädd? eller är jag feg? Eller vad handlar det om. Jag vettifan. Grävandet drog mig iaf lite mer ner i koman för jag fatta nog inte riktigt hur det låg till. Men en dag så.
Kommentarer
Trackback
