In tha club, ububububub
Från total koma till snedstigen party. Chokladpudding blev till rom och Cola och dansparty. Hela snedstigen stog i lågor och vi svängde av det i takt till in the club, in my club (i egen tappning). Underbaraste snedstigen fortfarande. Till djup koma och sjukdomar. Där den ena meningen blev sjukare än den andra, "så ödmjukt har du aldrig sagt det" - till att "jag fattar fortf inte varför du ligger här" - "men asså jag har nog flatlöss mellan tårna".
Sen djup koma igen. Hit här blev en koma? Varför? Jag fattar inte alls?
Den ömma punkten. Just den ömma punkten som du och jag delar. Det framkallar en djup koma hos mig, hos oss liksom. Ingen vet den, fattar känner den. Den ömma punkten. Det är djup koma ner rätt rakt åt helvete öm punkt. Jag kommer aldrig kunna förklara den. Så idag handlade den om nåt helt annat. Men den va mest rena paniken hos mig. Där av kanske koman nu? Nej jag vet inte. Fattar inte vad som hände.
Det jag vill säga nu. Är bara saker jag vill säga till dej. Och vet ni? det kan alltid bli sjukare.
och vet du? Om det är så att man väntar på något som kan bli bättre? Borde liksom det inte va en lätt match? Typ som o ta en två åring i armbrytning. För bättre än dej, bättre på mig än dej kan väl typ till och med en utveckligsstörd kines va visst? Men typ ändå vill jag bara berätta för dej om Mr mac och brevet som ligger där borta och typ snedstigen disco, det vill jag berätta för dej och inte för en utveckligsstörd kines - även om vi hade gjort jävligt bra sällskap. Och typ grejen är nog den att det är bara till att acceptera. Men ingen kan bli typ bättre på att väcka mig än du kan och ingen kan typ hålla mig bättre än du kan. Det kan inte en utveckligsstörd kines. Så det är kanske vad dom borde va bättre på då? Jag kanske bara ska acceptera nu då och typ låta andra hålla mig bättre? men ändå ska nog berätta några saker till.
Från ledig söndag och dansparty till att sälja bingolottor dårå? HAHAAH WTF? Hur blev jag inlurad i detta?
Kommentarer
Trackback
