Happy

Det har tatt mig förevigt att sjunka såhär lågt, det har tatt mig förevigt för att våga må bra igen. Det har tatt mig förevigt för att våga göra något annat, att våga ha en ny historia. Så jag är ledsen om jag inte va där. Jag tror jag kan det nu, för jag har tatt mig så pass långt upp att jag kan nog va där för dej iaf. För jag älskar dej. Du har inte vatt där för mig. Du har inte gjort ett skit för att hjälpa mig. Men det är okej. För jag vet vem du är. Och just nu är du där jag va för några veckor sen. Där kan jag hjälpa dej på traven, för att jag älskar dej. Inte för att du någonsin hjälpt mig. Jag funderar på att berätta my truth for you. Men jag vet inte om du kan ta det? Och here I go again, håller käften för att hjälpa andra - det är sån jag är bara.
Det är inte tillfälle att skämta, det är inte tillfälle att trycka på helt fel punkter, det är inte tillfället att over do it - för tydligen har du inte fattat ett smack. Jag gör inte vad jag gör för jag tycker det är awesome kul och va efterbliven. Jag är sånhär för jag just nu, idag, imorgon om en vecka inte kan mer är så. One step at the time

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0