EMILIA,

Vissa dagar är helt wako och jag är alltid inne i en period när det blir såhär. Exakt såhär. Mina år går nästan på spår, exakta spår. Dock detta året alldeles mer extremt. jag vill blogga. Men jag har verkligen ingenting o säga. Så jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Kolla tillbaka ett år så kan ni få se det va exakt likadant förra året. Så här är jag nu och vad händer nu då? Idag vet jag inte vad det är. Vaknade med helt fel tankar och helt fel grejer att spekulera över. Och nu har jag bara fortsatt där. Tydligen är jag inte klar. Men det kändes så. Jag är som en tre åring fortf. Inte kommit ifrån det. ser jag inte det, så finns det inte. Och du kunde inte ens svara. Jag vet inte ens vad jag sa. Känns som jag tappade något och vann något sen jag kom hit. Men inget av det på det sättet jag ville. men det är kanske dags att acceptera att man inte alltid får vad man vill ha. Jag trodde jag va på vägen på accepterandet, det tror jag fortf men denna känslan jag har idag är helt konstig. Den känns helt fel. Helt fel.