EMILIA,

Jag är glad att du tappade bort vägen hem och gick vilse. Jag är glad att du fick mig att känna mig som mindre än vad jag va, så att jag blev mer. Så att jag är nu är här på Fortuna, med tage. Att vi nu bor här och är lyckligare än någonsin. Jag är glad att du va ett as. Jag är glad att du betedde dig som du alltid gjorde. Jag är glad och lyckligt lottad för det. För nu är jag lycklig istället. För olyckligt lycklig.