EMILIA,

Dagen började, jag undra hur? IIII försovning. Vilket resulterade i sjukt ofokuserande i allt jag gjort. Det lättade väl upp tillslut och gick iaf sådär. Fan va detta börjar bli frustrerande alltihopa. Inser nu när jag kommer hem att jag stressat hem till min obefintliga tvättid i onödan och jag dör litegranna. För har fan inte ett rent plagg eller sängkläder eller handdukar eller nåt. Mitt i all denna jävla frustation inser jag att det ligger en hög med ouppklarade papper på mitt bord som jag inte ens orkar ta hand om. Till råga på allt, känner jag mig fortf som pesten, som världens jobbigaste och klängigaste människa. Ja på riktigt jag är nog kär. Så som sumering känner jag mig som ett stort misslyckat soppkalas. far åt helvete lite till? Puss och kram på er