EMILIA,

Asså ja brudar och grabbjävlar, fattar ni att jag har cyklat kristianstad runt idag. Efter två timmar sömn och en dusch tog jag cykeln o cyklade till jobbet - jobbade, cyklade till näsby köpte tårta och cykla hem till Frida. Käka tårta och mums, icke gravida blekta blondiner, lite bajs heidi och religiös Jennie och födelsedags bästa grisen sis. Sen cyklen igen och nu hemma. My gaad. Sjukt effektiv jag är. Att jag verkligen orkat detta. Nu ska jag typ bädda ner mig i soffan, typ lukta lite och knapra piller och somna till en film förhoppningsvis.

Insåg precis att mitt problem är inte ibland eller kanske, det är när det inte finns ett kanske eller ibland. Hur ska du klara dej och hur ska jag klara mig? och hur ska du må och hur ska jag gå? Och asså vad händer sen. Insåg nu att jag aldrig tatt det till min verklighet. Men jag gör det nu. Och inser att jag inte kommer klara mig. För jag behöver hej ibland. Och vilka är vi efter all den tiden? Detta är typ ovetande. Vi vet liksom inte. Det är vad som skrämmer mig. Vi har aldrig inte vetat såhär lite. Hur gjorde jag detta till mitt problem?