Lets crawl back to love
Hallå ja!
Vilken slapp söndag, precis som dom ska vara. Har bara tagit det lugnt, plockat lite här och var. Sen kom Hanna över på alla hjärtans dag fika. Precis som det ska va! Nu fick jag mig en liten realitycheck och insåg att det va dags för skola imorgon, har massa plugg som inte gjorts. Dessutom måste jag hitta på något att laga till kvällsmat med eftersom att jag är duktigt hungrig. (måste dessutom vattna blommarna, eftersom mamma bestämt sagt att det ska göras på söndagar????) Dessutom back to work imorgon.
20 dagar, 20 dagar, 20 dagar, 20 dagar - lever för det just nu.
vet inte varför man skulle kämpa för något som inte faller naturligt, blir det inte bara onaturligt då? Fast å andra sidan så började det naturligt men föll out of track. Vet inte var man drar linjen, vet inte var det naturliga blir till onaturligt och när det onaturliga blir naturligt. Vet att allt kan inte komma till en serverat på ett silverfat (förutom hamburgare på mcdonalds) men när bör man kämpa och när bör man ge upp? När vet man det då?