EMILIA,

Dom säger att man inte kan stå i samma flod två gånger, men jag säger att det är skit snack. För är det inte vad jag gör då? Antaglien är det väl ingen annans  än mitt eget fel, undra dock bara vad som gör det till det här? Det måste ju finnas något. Brukar alltid tro att det inte finns något, kanske för det är lättast att tror det. Men även för att du skiter i, alltid. Men om där inte skulle vara nåt, varför blir det alltid såhär? Missförstå mig rätt, där finns en sak som gör mig så otroligt glad bara samtidigt som det gör så ont. Det förändras aldrig, kanske glöms det ibland men det slutar alltid på samma sätt. And it's driving me insaine over and over again