EMILIA,

Ja då va denna dagen också över, eller asså skoldagen. På idrotten va det mest flipp. Jag och Lina, wild girls gone lose på en boll typ. Det va inte många seriösa minuter där. Nu är jag iaf trött som en gnu och vill döööö! eller döda?

Utan ett ord, sitter jag här med panik. Jag vill skrika, jag vill försvinna, jag vill tillbaka. Hela jag är som ett stort veleri! Fråga mig inte va det är, för det dök upp precis. Veligt iaf? aaah! ;) Du får mig att gå runt, runt runt i en cirkel, jag går fram och tillbaka, tankarna flyger hit och dit. Så jag vet inte ens vad jag tänker längre. Jag undrar bara va du tvungen? Ju längre tid det går, ju mer ont gör det, ju mer förstår jag vad jag känner, desstu mer dum i huvudet blir jag och ännu mer kallare blir jag, mot allt. Du anar inte hur du får mig att må, antaglien är det självförvållat. För det enda jag känner jag behöver alla kalla och ensamma nätter är dej, du är det enda som saknas.. Det är inte så det ska va?

You have me I can't shake no, I'm not in control so let me go