It's too hard

Nu är jag sleten til maxis, har agerat Flytthjälp/städtant. Hanna ska ju flytta hem igen, så man får ju va snäll och ställa upp ;P Men klart hann vi med en sväng asfilosofi, godis och kaffe - det är vår grej liksom :p ATTANS VA TRÖTT JAG BLEV!

Det är jobbigt att möta världen själv, det är jobbigt att gå igenom vad jag gör nu utan din närhet och din kraft. Din kraft att stötta mig och att hålla mig stående. Var dag möter jag det som gör ont, men jag står, reser mig och går vidare, även om det gör ont enda in i hjärtat. Det är jobbigt att kunna säga att de som borde va där, faktiskt inte finns där eller är förmånga mil härifrån. Samtidigt är det jobbigt att hålla i facit utan att kunna göra någonting åt det, för igen är mil ett förlångt avstånd, både från känslor och det faktiskt avståndet. Det är to much, men jag reser mig, jag står och jag går vidare.. För jag vet att jag är starkare än du, I'm not you.

Jag ger dej inte det, du får inte ta det ifrån mig. Jag gör vad jag måste göra och på mitt sätt, det kan du inte ta, du kan inte vända det in till att handla om dej. Det gör det inte, inte denna gången, inte igen, aldrig mer.

done, chipp hej

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0