Think it over
Fullspäckad dag, sånt gillar vi :) Började med barnpassning hos Dalle, när hon kom hem begav vi oss vidare till Tollarp och Tessan för massa nagelfixning och skratt. Precis en sådan dag jag behövde..
Inte för att det hjälpte mot mina tankar.. För ja, jag har tänkt igen. Som jag alltid har sagt, så märks det verkligen att du fööör längesedan redan gjort ditt val. Så vad sitter jag här och väntar på? Bättre tider? Haha, jag är nästan roligt. Men asså du fattar verkligen inte hur dumt det är. Hade det inte vatt för att jag är på så sjukt bra humör hade jag nog gråtit istället för att skratta.. Och ju längre du håller mig hängandes här ju svårare blir det för mig att släppa taget. Vill verkligen inte må såhär, vill inte ens va här, vet verkligen inte varför jag ens funderade på att stanna. Trött på sömnlösa nätter, fullt med tankar, oro och ångest. Att jag faktiskt bryr mig om dej, jag brukar tänka dom dumaste grejerna, jag brukar undra och förstå och oroa mig för vem vet liksom? Och du anar inte hur dum du får mig att se ut, eller om det är jag som gör det själv när jag äntligen förstår att det inte har hänt nåt utan att du egentligen bara råkar va dum i huvudet. Du anar inte hur dum du får mig att se ut, du anar inte hur du får mig att må när jag väl kommit underfund med att det faktiskt inte har hänt nåt, utan kommer på nej Emilia det är bara du, det är bara du som har hänt eller inte hänt. Varför bryr jag mig om dej? Och allt det du ger mig när du är här hos mig, allt det som är så bra med dej, hur du får mig le.. Du kan få mig att le en hel natt igenom utan att ens ha något att le åt. Hur du kan få världens största problem till världens minsta och hur du får mig känna mig så trygg som jag faktiskt för en gångs skull hamnat rätt.. Men att när jag sen inser att du faktiskt aldrig va här, fullt ut och hur fel jag måste kommit eftersom du inte är kvar väger dom bra känslorna inte upp någonting mot vad jag känner varje gång du går, varje gång du aldrig kommer tillbaka, varje gång du glömmer.. Dom känslorna kommer aldrig försvinna, alla dom gångerna du fått mig le och må så bra kommer aldrig få dessa dåliga känslorna att försvinna.. Men det kommer fortfarande aldrig finnas någon annan än du som kan göra mig hel. Du gör mig till den jag vill vara.
Det finns de människorna som ser det du inte gör, sen finns det de människorna som ser det du gör fel. Det finns en skillnad.
Inte för att det hjälpte mot mina tankar.. För ja, jag har tänkt igen. Som jag alltid har sagt, så märks det verkligen att du fööör längesedan redan gjort ditt val. Så vad sitter jag här och väntar på? Bättre tider? Haha, jag är nästan roligt. Men asså du fattar verkligen inte hur dumt det är. Hade det inte vatt för att jag är på så sjukt bra humör hade jag nog gråtit istället för att skratta.. Och ju längre du håller mig hängandes här ju svårare blir det för mig att släppa taget. Vill verkligen inte må såhär, vill inte ens va här, vet verkligen inte varför jag ens funderade på att stanna. Trött på sömnlösa nätter, fullt med tankar, oro och ångest. Att jag faktiskt bryr mig om dej, jag brukar tänka dom dumaste grejerna, jag brukar undra och förstå och oroa mig för vem vet liksom? Och du anar inte hur dum du får mig att se ut, eller om det är jag som gör det själv när jag äntligen förstår att det inte har hänt nåt utan att du egentligen bara råkar va dum i huvudet. Du anar inte hur dum du får mig att se ut, du anar inte hur du får mig att må när jag väl kommit underfund med att det faktiskt inte har hänt nåt, utan kommer på nej Emilia det är bara du, det är bara du som har hänt eller inte hänt. Varför bryr jag mig om dej? Och allt det du ger mig när du är här hos mig, allt det som är så bra med dej, hur du får mig le.. Du kan få mig att le en hel natt igenom utan att ens ha något att le åt. Hur du kan få världens största problem till världens minsta och hur du får mig känna mig så trygg som jag faktiskt för en gångs skull hamnat rätt.. Men att när jag sen inser att du faktiskt aldrig va här, fullt ut och hur fel jag måste kommit eftersom du inte är kvar väger dom bra känslorna inte upp någonting mot vad jag känner varje gång du går, varje gång du aldrig kommer tillbaka, varje gång du glömmer.. Dom känslorna kommer aldrig försvinna, alla dom gångerna du fått mig le och må så bra kommer aldrig få dessa dåliga känslorna att försvinna.. Men det kommer fortfarande aldrig finnas någon annan än du som kan göra mig hel. Du gör mig till den jag vill vara.
Det finns de människorna som ser det du inte gör, sen finns det de människorna som ser det du gör fel. Det finns en skillnad.
Kommentarer
Trackback
