EMILIA,

Sitter på Egna Hemma efter en dags praktik. Myser med Lina och Hanna och drar mig för att åka till Öllsjö.Ingen lust, ingen lust för morgon dagen heller. Men snart helg och massa party.

Jag har försökt nu hur länge som helst att gömma detta, att fixa detta. Men hur jag än vänder på det blir det inte bättre, det känns inte bättre.Har så många gånger trott att det var jag, att jag va felet. Kanske är det de med, kanske måste jag bara växa upp - har övervägt det många gånger. Men om det inte känns rätt, så hur kan det då va rätt? Allt jag någonsin velat är att det bara ska kännas bra, vill att det ska kännas tryggt men det gör det inte. Istället känner jg mig fast, får ingen luft och vill bara springa. Men att springa tar mig igen vart. Jag har försökt förklara såå många gånger, men ingen förstår - ingen förstår hur det känns. Att känna du har kommit fel, när det borde vara rätt, när det borde vara din trygghet. Är det verkligen bara jag, som fastnat eller varför känns det såhär? Please take me home.

He made it so hard to trust someone
He made it so hard to fall in love 

BTW, 19 dagar till BBBBBB'DAY!