Who's gonna belive me when I don't belive in myself

Sjukt hur saker kan vända, sjukt hur de fortf kan beröra en, hur dem kan vara en del av ditt vardagliga liv utan att ens finnas där. Det är bara sjukt, jag antar att ödet inte va på min sida. Jag antar det va det jag ville hela tiden utan att jag visste det, för nu känner jag det jag aldrig kännt förut.

BTW dricker jag te :) Det har blivit en ny kvällstradition of mine, mums mums.
Jag orkar inte plugga mer heller :/ Blä kommer bli inget bra prov.

Smällar man får ta, wiie slutar 12.20 imon
Nej, nu ska jag vänta på ett sms ska glida in sen är det nattis.

Så nattis på er

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0