EMILIA,

Jag la mig precis ner i sängen, men sen började jag tänka och det bästa sättet att rensa systemet är att blogga! So here I go..

Jo, vad jag tänkte på är att - trivs du med det liv? Hur mår du egentligen, det undrar jag många gånger. För jag lämnade dej i en enda röra och nu vet jag nog inte vem du är längre. Du kommer alltid betyda, usch ja alldeles för mkt för mig.. Dom säger jag är konstig som bryr mig, men det kommer jag alltid göra. Detta va inte du, eller kanske va jag bara för snäll. Men är detta vad du vill, är detta ditt liv? Detta, den du är, "din andra del".. det är aldrig vad jag trodde om dej. Undrar många gånger om det är mig det kan vatt fel på? Eller jag som gjorde dej sån? För nu verkar du till och med snäll. Du är inte snäll? Hm, jo mina bästa vän va snäll.. Min bästa vän hade ett hjärta av guld, ögon som ville se så mycket mer, ögon som ville nå längre och ett leende sötare än godis. Min bästa vän var en bluff, min bästa vän fanns aldrig. Så vem är du egentligen? From time to time, behöver jag dej. Inte vet jag varför, men jag önskar många gånger jag hade dej här. Du va där, när jag låg där, du va där, du såg allt, du stog bredvid mig, du höll min hand. Jag önskar de gångerna att du sa till mig att jag inte gjorde det med mening, jag önskar du sa till mig det va inte du. För jag undrar, för jag vill veta. Allting leder alltid tillbaka till detta och jag vet inte om det är för att det är första. Du lärde mig allt, du lärde mig livets gång. Jag vände mig din rygg. Jag gjorde vad jag var tvungen att göra, för att hålla mig själv vid ytan. Inget kommer någonsin förändra att du är ett as, men inget kommer heller förändra att det alltid kommer va du. Inget kommer någonsin va så bra som det. Ingenting kommer någonsin vara så sant. Men ingenting kommer någonsin heller göra så ont. Life

29/4, i will never forget