My belives

jag önskade jag vågade bara slänga ut mig där på samma sätt som du gör, jag önskar jag kunde. Kan, kan jag väl det är väl egentligen inga problem. Där finns bara en spärr hos mig och den är liksom fast där, den går inte att flytta. Gränsen går inte att flyttas. Jag tror det är lika bra faktiskt. Jag tror inte det hade känts bättre för mig. För ni tror inte jag klarar av det och ni vet inte ens de saker jag redan uppnått. För ni har aldrig frågat och ni har aldrig brytt er. Och om någon har frågat så har jag nekat det. För jag vill inte vara som er. Jag vill inte va din skugga eller din efterträdare. Jag vill va jag och det gör jag på bästa sätt att vara så olik dig som möjligt. Du är min stolthet, det är vad jag säger och visst är det sant.  Men i själva verket gör det så ont att leva allt detta igenom dej och det är sanningen. My words, my voice, my strenght - blir till något helt annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0