Du får inte
Julia gick precis hem, vi har spenderat kvällen med lite mys och snack.
Nu sitter jag och proppar i mig choklad och ska snart ta mig en titt på OTH men fööörst, lite bloggande :)
Du känner inte mig, du kan inte mig. Så vad du än får för dej, glöm det! Ingen ger dej rätten att komma mig nära, ingen ger dej klartecken att bara hoppa in och tro dej veta allt. Du är så svår att lita på och det gör mig arg. Men samtidigt undrar jag varför jag har så svart för att släppa in dej? Jag vet bara inte vem du är, du är svår att placera.
Om inte annat så fick det mig att inse va att det inte är rätt. Kanske va de det din mening va, kanske va det meningen med allt? Jag gör det så lätt för dej, men vad har jag att förlora? Allt, antaglien. Just nu känns det inte som det spelar någon roll. Just nu känns det inte som så mycket. Det som gör mig så ledsen är att du betytt/betyder så mycket och det känns som jag upptäckt en helt annan människa än innan. Jag visste ändå detta innan, men ändå sitter jag här, ändå låter jag dej och jag är ändå ledsen. Om inte annat är det du som får mig att le när ingen annan får det, om inte annat tar det kålen på mig, om inte annat är det du som får mig må lika dåligt på insidan.
Kan det sluta nu, vaa?
Nu sitter jag och proppar i mig choklad och ska snart ta mig en titt på OTH men fööörst, lite bloggande :)
Du känner inte mig, du kan inte mig. Så vad du än får för dej, glöm det! Ingen ger dej rätten att komma mig nära, ingen ger dej klartecken att bara hoppa in och tro dej veta allt. Du är så svår att lita på och det gör mig arg. Men samtidigt undrar jag varför jag har så svart för att släppa in dej? Jag vet bara inte vem du är, du är svår att placera.
Om inte annat så fick det mig att inse va att det inte är rätt. Kanske va de det din mening va, kanske va det meningen med allt? Jag gör det så lätt för dej, men vad har jag att förlora? Allt, antaglien. Just nu känns det inte som det spelar någon roll. Just nu känns det inte som så mycket. Det som gör mig så ledsen är att du betytt/betyder så mycket och det känns som jag upptäckt en helt annan människa än innan. Jag visste ändå detta innan, men ändå sitter jag här, ändå låter jag dej och jag är ändå ledsen. Om inte annat är det du som får mig att le när ingen annan får det, om inte annat tar det kålen på mig, om inte annat är det du som får mig må lika dåligt på insidan.
Kan det sluta nu, vaa?
Kommentarer
Trackback
