Onsdag
Jag hatar det -att inte veta vad jag känner. Jag önskar att alla dom åren kunde gått förlorade, jag önskar att dom aldrig funnits. Men å andra sidan vad hade jag vatt utan dom? Jag hade aldrig vatt den jag är idag. Men vad är jag med alla dessa åren i bagaget? absolut ingenting. Det gav mig ett skal, ett skal mot allt det jag saknar, allt det jag tror jag behöver. Det gav mig bara fel, fel o fel och osäkerhet. Så hur det än hade vatt så går jag förlorad därifrån. Det är inte rättvist, inte det minsta! Och det gör ont in i det innersta på mig varje dag efter hur du behandlade mig. Nej, jag har inte glömt det och ja det va längesen! Men det har förstört mig och det gör det fortfarande varje dag. Och det gör så ont att man tror man vet så mkt, men egentligen lever man bara i ovishet. Bara blåögd och blind! Det är så synd att det ska behöva förstöra allt, allt som man bygger upp. Jag vet bara inte vad jag ska göra längre, det finns inget jag kan göra längre. Jag har tappat mig själv förlängesen, antaglien är det bara nåt jag måste acceptera och gå vidare med. Men inte så länge det förstör varje dag i resten av mitt liv - det är något jag aldrig kommer acceptera.
Kommentarer
Postat av: Frida
Emilia. Du behöver hitta dig själv. Du behöver komma hem. Du behöver älska dig själv. Du behöver veta att jag älskar dig. Du behöver veta att du är behövd. Du behöver veta att du duger som du är. Du behöver veta att DU SKA VARA STOLT FÖR ATT DU ÄR DU. Din syster.
Trackback
