EMILIA,

Vad förväntar du dej av mig? Jag försöker va dig till lags hur du än väljer att ha det, jag försöker va där för dej. Allt känns bara onödigt, när jag väl accepterar dej och detta (?) så vänder du igen. Förstår inte dej längre, jag vet inte vem du är längre, fattar inte hur en människa kan vända så som du gör. Jag har stått ut med detta länge nog och jag börja acceptera att det är dasg att släppa taget, men då vänder igen. Så jag undrar vad bvill du ha av mig? Vad förväntar du dej av mig? Det är försent nu, börjar jag tro. Du är försent ute..

Du va den som öppnade upp mig för kärleken igen. Jag trodde det va försent för mig och nu börjar jag tro på det igen. Jag börjar tro saker jag inte vågar säga högt för mig själv. Kanske va det jag som vände kärleken ryggen? Kanske är det så att jag hade min chans och jag tackade nej till den. För det är såhär jag alltid känner, det är såhär jag alltid gör. Det kan bara inte stämma, jag vet bara att varje dag är en kamp, varje dag är en strävan och längtan efter det livet. Vad som än sagts så vet jag va det va och kanske är det den enda gången jag kännt så. Kanske är det de enda riktiga, kanske är det faktiskt försent för mig.

29?