Villkorslöskärlek

Hade du varit så stark, så osjälvisk, en bra vän så hade det inte spelat någon roll och det vet du med. Vänskap och kärlek handlar inte om vem som har rätt och fel, det handlar om att våga vara sig själv, att förlåta. För så vitt jag vet gör vi alla fortfarande misstag, du har gjort en av de största nu. Vänt vänskap ryggen. Men alla har vi väl delade meningar och olika åsikter om vad vänskap är´, att komma ihåg det är snäppet svårare. Att komma ihåg, att jag inte kan vara mig själv, för att det är ett fel, att jag kan inte göra nåt fel för då har jag förändrats! Ja, problemet är jag - problemet är att jag tatt för mkt skit av dej alldeles för länge och jag är uppriktigt glad att det är slut nu. Glöm aldrig dom dagar och dom nätter, jag bara ber dej ha det i bakhuvudet till nästa gång..

kärlek, mer än vad du någonsin kommer få känna.

Skrattretande

Det mesta är bara oerhört skrattretande idag!

RUBBADE FANSKAP

Ork

Det gör bara ont, långt inne ändå ut i fingerspetsarna - alltihopa. Detta börjar kännas mer och mer som en lek, en lek som har pågått i snart ett år nu. Jag vet inte vad jag gör längre, jag vet inte vad vi gör längre. Kanske är det bara så att jag försöker lura mig själv att vi är något som vi inte är? Eller försöker jag se det så för att det inte ska göra ont längre, jag vet inte - jag vet inte ens vad fram och bak är längre. Försöker klura ut vad ditt problem är, vart felet sitter. Jag önskar bara du kunde sluta tvinga dej själv till att känna saker du inte göra, för jag tror det är vad du gör.. Åh, om jag bara visste. Om jag kunde prata med dej istället för att sitta och skriva i denna meningslösa bloggen, som inte ger mig ett skit. Men pust STÅNK OCH STÖN, dead end! Jag palla inte mer, denna cpiga grej, vafan det nu än är vi gör. Hörs?!

Jag saknar dej, jag saknar min andra halva. Den halvan av mig som ger mig bekreftälse på att jag faktiskt inte är knäpp. Den enda persnen som alltid förstår mig, eller åtminstonde försöker. Den personen som är där, alltid, även om det är mil ifrån mig. Jag saknar att ha dej hemma, till hands, dygnet runt. Jag hatar att sakna dej, jag hatar det faktum att vi nu lever två helt olika liv, när vi allt levt i samma elände. Men jag älskar dej, oavsett om jag i mellan åt är den sämsta lillasystern i hela världen - så älskar jag dej. Tack, för att du förstår, tack för att du finns älskade Hanna "ankan" Stockzell <3

Hjärtat eller hjärnan?

Jag har funderat mycket på vilket jag tänker med oftast, hjärtat eller hjärnan? Och vilket är egentligen smartast? Enligt mig är det smartast att tänka med hjärnan, att såra sig själv innan nåon annan gör det. Det låter ju smart och smärtfritt, visst? Mm, men då är ju det enda lilla problemet som uppstår att kunna genomföra det och då blir ju automatiskt frågan, klarar Emilia det? Svaret på den frågan.. HM NEEEEEJ! Jag har gjort det igen och jag borde ha tänkt ett steg längre innan jag gav mig in på denna vägen, jag borde ha förstått bättre och jag fattar inte varför man ger sig på en sak, när man vet att den sårat en förr. Snackar då om kärlek, jag ser inte meningen att utsätta sig själv för ständig smärta, att ständigt ta skit, ständigt må dåligt och ständig ångest.

Sen kanske är det inte jag som borde tänkt ett steg längre, kanske är det du? Kanske är det du som är dumihuvudet? Kanske är det för en gångs skull inte jag? Jag vet vad jag känner, du vet vad jag känner men jag vet ingenting om dej och jag är trött på att aldrig veta något om dej. Men å andra sidan kanske jag klurat ut hur de va, å andra sidan kanske jag borde fattat att ja.. Vem hade inte fattat? Kanske är det bara ingens fel, men jag gör ont, jag går i tu, jag orkar inte hålla ihop längre.. Kanske är det ingens fel, kanske är det mitt eget dumma fel eller kan du bara för en gångs skull medge att du har gjort fel?

Jag trodde jag visste vad jag kände för dej och det vet jag också. Men jag förlorar heller allt än att en del uteblir och det kommer jag inte ändra på. För här med ska jag tänka med min hjärna och inte med mitt hjärta, jag sårar hellre mig själv ännu en gång än att jag låter dej göra det åt mej. Ditt val, dina möjligheter.

Besviken, igen?

Besviken är en underdrift. Besviken är bara förnamnet för allt jag är på dej. Jag är ledsen, förbannad och så jävla sårad. Jag trodde att detta skulle funka, jag trodde att det inte skulle behöva bli som förr när ett brev på posten va den kontakten vi hade. Jag trodde att du hade förändrats! Jag trodde åtminstonde att en dag, en jävla dag på ett år att du kunde sätta mig före alla andra - på min dag - en jävla dag! Men så fel jag hade. Jag trodde du visste hur jävla mycket denna dagen betyder för mig, som jag har tjatat och längtat men så fel man kan ha. Det spelar ingen roll vad någon säger och hur många andra dagar det finns på året eller hur löjligt detta må vara - men jag bad om en sak, jag bad om er allihopa PÅ EN JÄVLA DAG! Men det är skönt att veta vart man egentligen står, det är bra att veta att man aldrig haft så jävla fel alla gånger och det är bra när man vet vad man är värd.

Jag är besviken, ledsen och sårad och jag tänker fortsätta va det!

hjärtat :)

Påsk som fan

Fick mig mitt påskgodis, en påskhare av mammsen - blev oerhört stolt över den. Med lite hjälp från Ida slank den ner mycket bra! Det blev även utgång i fredags trots snöstorm och alla motgångar. Det va förfest i Balsby, sjukligt trvligt men taxi resan in slog nog det mesta faktiskt. Sedan spårade kväll ut helt och det behöver vi inte ens prata om. Träffade dock två mkt trevliga kompisar, som jag är väldigt stolt över ;)

Lördagen började med vinterpromenad till konsum för att träffa Ida och prata ut om fredagen. Sen bar det av hem till Ida. Vi stängde in oss på hennes rum, med mango och cheesebaaaaaaaalls och Harry Potter tills Frostis och Jentan kom på besök då det blev Wiie och film och även en hel del äckel-historier som ni egentligen borde ha stryk för!

Nu har morm och morf här, det måste bara påpekas att min mormor är typ den mest förvirrade i hela välrden.

Inga hinder, inga problem, ingenting? Är det min tur nu? Min tur utan hinder eller är det nu jag börjar springa?

Långfredag

Påsk känns fan översakattat, mest för att jag "blivit vuxen" och får inga påskägg längre. Hur snällt är det på en skala? Sen när blir man för gammal för godis? Och sen när blir man för gammal så att man måste bryta en tradition? Nej såhär ´kan det ju bara inte gå till. Jag tänker strejka fram ett påskägg till mig sen o andra sidan kommer mormor och morfar på söndag så då får jag säkert mitt påskägg :)

Jag har ont i mitt lillfinger.

Detta är en sånhär veckan, en sån vecka där allting går emot en. Jag borde antaglien ligga insnöad och ensam på mitt rum resten av påsklovet. Jag vill så jävla gärna ut ikväll, men alla odds är emot mig så det skiter väl sig antaglien det med.

Bussfan

Den dagen jag har mitt körkort levererat i min hand om jag någon gång (fyllan är ett undantag) sätter mig på en buss så skjut mig hellre då. Buss är skit! Jag hatar allt som har med bussar och göra. För det första träffar du alltid dom personerna du inte vill träffa på just bussen och då kan har man ingenstanns att rymma heller. Bussjävlarna är alltid försenade, eller sönder eller bara skit! Jag hatar bussar.


Du sa att ingenting skulle förändras, ändå sitter jag här nu och är ledsen! Du sa att allting skulle va som vanligt, men ändå sitter jag här och skriver denna jävla skiten. Jag är trött på detta, det står mig upp i halsen. Jag fattar ingenting längre av alla dessa jävla dubblabudskap. Jag fattar mig inte på dej! Du har så lätt för att vända kappan efter vinden och denna gången orkar jag inte hänga med längre. Du tappade mig någonstanns på vägen och nu tänker jag fan ligga kvar där så kan du fortsätta stampa på mig och gå vidare utan mig.

Funk

Jag är trött på att hålla hoppet uppe, när allt man blir är besviken. Jag är trött på att tro, när det inte finns något att tro på och jag är trött på att kämpa för något som inte finns. Ja, du är mitt hjärta, du är allt det som får mig att orka dagen. Men jag kan inte göra detta längre, vad ni än säger och vad någon än tycker detta är vad jag måste göra. Jag kan ta mkt och jag tål kanske alldeles för mkt. Men om det är något jag lärt mig från tidigare, slösa aldrig tid på något som inte är värt det. Jag tänker inte ge mitt hjärta till dej, blotta min själ för dej, Va din stött  när allt jag någonsin blir från dej är besviken och ledsen. Känns det rättvist? Nej, jag lägger detta bakom mig. En gång för alla. Du har dina val att göra du med, men det är dina val. Jag känner bara att jag trivs, jag trivs med mitt liv precis som det är nu - behöver inte dej att ändra det och göra det osäkert. Jag är glad, låt mig va det!

Idag har jag och Ida vatt på Funk, det va det mest givande träningspass jag vatt på i hela mitt liv. Måste baar ge denna tjej som höll detta kredit som fan. Hon va typ världens härligaste tjej, med världs mkt energi och livsglödje och det bara strålade om henne. Har nog aldrig stött på en sån sjukt cool tjej som har så mkt att ge. Hon är min nya insperation, precis som henne - fri, glad, lycklig, härlig - precis så levande vill jag va. Haed jag fått hade jag nog gift mig med henne, men tror fasiken inte det är möjligt :(

godnattis!

Hejsan Hoppsan!

För er information så skrev jag igår en lång blogg om lördagen och dess händelser eftersom jag då var hemma hos Jentan och kollade på melodifestivalen men skiten ville inte publiceras så nu skiter jag i! Hade iaf en trevlig men udda kväll :P

Just nu sitter jag och har turism, slutar snart och ikväll är det dags för dans. Jag och Ida ska dansa Funk, det kommer bli en syn för ögat! Thihi :)

Hm, ja förvirrningen skrev jag också om. Jag vet vad jag vill, men vill inte det ska bli som jag vill på fel sätt. Vet bara ingenting just nu och har absolut ingen aning om vad som händer. Jag vet bara att detta är förvirrande, typ så förvirrande så jag dör. GAAAAAH!

1000 miles away

Jadu, så långt iväg. Så många mil iväg, så många olika världar iväg. En sån stor del av mitt hjärta som saknas, en stor del av mitt förflutna som inte kan avslutas pga ett ställe långt iväg och djupt inne i mitt hjärta. En plats, ett ställe, ett liv som jag inte kan nå som istället plågar mig varje dag. Rädslan av att du en dag ska försvinna lika plötsligt skrämmer mig mest. Rädlsan av att jag aldrig gjort vad jag kunnat och gett dej av vad jag har. Så för mitt eget dumma samvete, så stanna hos mig. För min egen egoistiska skull, lämna mig inte.

Nu har det gått sju år, sju år av ett nytt underbart och sprudlande liv. Sju år av saknad och sorg. Sju år av hat och fortfarnade har jag ingen aning om vad jag får lov att tycka om detta. Jag är rädd att jag kommer börja hata något jag älskar om jag tycker för mkt. Men jag saknar dej och jag saknar ett avslut. Ett avslut som jag verkligen vet att jag behöver. Inte bara efter dej, utan efter ett liv som inte längre finns. Som avslutades och börjades för dom sju år sedan. Du är en stolthet, du var en solstråle och du va allt man kunde vara. Allt jag vill är att få säga hejdå, är det för mycket begärt?

Projekt - Nytt liv!

Ja, jag tror jag har påbörjat ett nytt projekt helt utan att jag fattade det själv. Men jag tar ett steg framåt varje dag och det känns helt sjukt bra.. Skulle man kunna tror, men nej det gör det inte!

det hela började med projekt - SLUTA RÖKA! Vilket funkar förvånansvärt bra faktiskt. Måste ge lite kredit till Froste, för hade nog aldrig påbörjat detta om inte han hade tjatat så länge. Så vi kanske borde säga att det är hans fel istället :P Aah, och som sagt går det här med rökning faktiskt jävulskt bra - förutom deet här med humöret. Jag går runt som en tidbomb i skolan, ingen vill prata med mig då exploderar jag.. typ så är det! Men jag tycker det är lite kul faktiskt. Men i den här vevan med sluta rökning grejen, så har allt baar blivit så klart för mig på nåt sätt. Så projektet - sluta röka, har blivit till projekt - NYTT LIV helt enkelt. Den största delen av detta projektet är smärtsam och jobbig, men fiiifaan va bra det ska bli sen! Så är det.


image4

Torsdag

Jag är här, fortfarande här. Instängd på ungefär en kvadratmeter och två rum. Jag har fortfarande inte funderat ut vad jag gör här, men har börjat trivas någerlunda. Idag kom jag fram till något jag försökt fundera ut i typ tre år. Det är inte du, det är din smärta. Det är all smärta, alla problem som du bär på som får mig att vilja springa. Jag är trött på att känna allt det. Jag vet inte varför jag lägger allt mitt hat på dej, jag önskar jag visste. Men så småning om, med tiden så har jag förhoppningsvis funderat ut resten med.

Jag är rädd, jag är rädd för rädslan. Men rädslan skrämmer mig inte! Det som skrämmer mig är du. Tiden är snart slut, tid och tid - tid är skit! Men jag vill bara inte känna att jag ger upp, för det är allt jag kan - allt jag gör. Jag tror jag gått och blivit knäpp, jag vill inte somna för jag vill tänka på dej och jag vill inte vakna för jag vill drömma om dej. Bara hur sjukt låter det inte? DU SKRÄMMER SKITEN UR MIG, fattar ínte hur man kan ha en sån makt övr en människa som du kan och du vet nog inte ens om det.

Jag vill bara inte mer av detta nu!

Pust Stånk och Stön!

Finner inga ord för denna dagen, vet bara att den är sämst i världshistorien och att jag hatar den lika mkt som jag älskar den. Usch denna veckan gör mig knäpp, vill helst bara sova veckan ut.

Just nu vill jag inget hellre än att åka hem, jag vill bara hem hem hem hem hem! Sen å andra sidan, vilket hem? Nja, just det. Det har flyttats och jag hittar knappt dit, dramatisk. Så nej, inget hem för mig inte. Men världens unerbaraste lillebror i några timmar hade inte suttit fel. För idag suger detta jäävla stället, mer än vanligt.

Frida jag vet vad du har att säga om saken ;)

Är typ spyfärdig, äckelmagad, LYCKLIG, arg, GLAD, förbannad, KÄR men samtidigt bara helt jävla spyfärdig. Du är det bästa jag har, end of story. Nej, sen va det liksom inget mer. Men jo, altid när dte gäller mig. Undra som en flundra hur i helvete jag alltid lyckas med sånt här? ÖÖÖH!

Onsdag

Jaha, då har halva veckan redan gått igen och det är snart helg och snart 15e mars :/ Jisses vad tide går, typ alldeles för jätte mkt snabbt och nu började det regna som en bög utomhus!

Jag har tänkt nu och jag har kommit fram till att nej, du får fan inte göra såhär. Du måste göra ett val och så är det bara. Eller ja valet har du kanske redan gjort och jag förstår att det är förvirrande och jobbigt, du kan bara tänka dej hur det känns för mig men du kan inte fortsätta att göra såhär har jag bestämmt mig för nu, kanske i det senaste laget.

Vill nog mest att denna veckan ska va över nu.

Lördagen

Gårdagens kväll spenderade hos Semir framför tvn och andra chansen och lite vin på det. Hade en sjukligt trevlig kväll- blev nästan lite lägerelds känsla när Semir och Admir spela gitarr. Men jag trivdes iaf! Har kommit fram till att jag börjat triva i Öllsjö som fasen med, eller jag gillar alla människor här. Dom senaste helgerna har bara vatt så hemma typ, så jäkla trevlig och ja jag bara trivs som tusan. Så vi får hoppas det inte blir ngra ändringar på det!

Idag har jag vatt ute o kört igen, gick mumsigt bra idag faktiskt. Känner mig så duktig :) 

Jag hatar dej, jag hatar dej för allt du gör, för allt du säger och för att du fortfarande med 3000 miljoners avstånd kan göra mig arg, kan förstöra allt. Du är allt det du sa du aldrig skulle va. Du har nått botten och du är bara så jäkla mkt lägre än allt bra du någonsin stått för. Så kom inte till mig, kom inte till mig med ditt skitsnack! För det fanns en gång någonting i dej som va bra, det gör det inte längre - inte i mina ögon iaf. Så vem fan är det då som har förändrats? Du vet inte ett jackshit om mitt liv idag och så ska det fortsätta va. Är bara så trött på allt detta, det står mig upp i halsen och vill bara det ska försvinna nu. 


SWEETEST THING!?

15 mars

Ibland undrar jag varför jag är så dum som jag är. Och när jag väl är så dum, hur kan man va så dum så man gör allting värre? Ja, det är ju en undra. Men jag har sagt att jag ska ge det till den 15e Mars, mest för att jag tycker jag är skyldig mej själv det och mest för att du är du. Men egentligen borde jag veta att detta är lönlöst, idiotiskt och helt jävla underbart (lite askungen över det).

Du är min bästavän, bättre än jag någonsin kunde tänka mig.

Fredag

I've been searching for a reason and I'm running out of time
I can feel that it's the season
It's time to make up my mind

And I can't really tell you what I'm gonna do
There are so many thoughts in my head
There are two roads to walk down and one road to choose
So I'm thinking over the things that you've said
I'm thinking over the things



Onsdag

Jag hatar det -att inte veta vad jag känner. Jag önskar att alla dom åren kunde gått förlorade, jag önskar att dom aldrig funnits. Men å andra sidan vad hade jag vatt utan dom? Jag hade aldrig vatt den jag är idag. Men vad är jag med alla dessa åren i bagaget? absolut ingenting. Det gav mig ett skal, ett skal mot allt det jag saknar, allt det jag tror jag behöver. Det gav mig bara fel, fel o fel och osäkerhet. Så hur det än hade vatt så går jag förlorad därifrån. Det är inte rättvist, inte det minsta! Och det gör ont in i det innersta på mig varje dag efter hur du behandlade mig. Nej, jag har inte glömt det och ja det va längesen! Men det har förstört mig och det gör det fortfarande varje dag. Och det gör så ont att man tror man vet så mkt, men egentligen lever man bara i ovishet. Bara blåögd och blind! Det är så synd att det ska behöva förstöra allt, allt som man bygger upp. Jag vet bara inte vad jag ska göra längre, det finns inget jag kan göra längre. Jag har tappat mig själv förlängesen, antaglien är det bara nåt jag måste acceptera och gå vidare med. Men inte så länge det förstör varje dag i resten av mitt liv - det är något jag aldrig kommer acceptera.

Tisdag

Stresstisdagen är tillbaka! Började tolv idag, slutade två. Sjukligt härligt väder är det idag med. Men det hinner ju inte jag känna någonting av. fast jag började dock min morgon med kaffe och cigg på baksidan, i solen - det va fint ska ni tro! Efter skolan så skyndade jag mig hem för att städa färdigt. Så nu va det gjort! Snart kommer Ida hit, då ska vi ta oss till stan för att gå teorilektion. Efter det ska vi hem till mig så blir det Gossipgirlisch och Gynning. :) Tisdagar är fina som tusan, men shit va stress det är.

Är det aldrig någon som lyssna på mig? För jag börjar tvivla. Ska det va såhär, så ger jag bannemaj upp.


Nu känner jag mig precis sådär ensammen igen,image3
 som jag inte ville känna mig och jag hatar det.
Men det är bara jag och mina äckliga tankar,
som slår spratt på mig.Jag förstår bara inte,
jag vet att jag inte alltid gjort dom bästa valen
och kanske inte heller betett mig på bästa sätt.
Men är detta verkligen vad jag förtjänar?
Är det såhär du vill ha det,
efter allt jobbigt som vi haft.
När allt det jobbig äntligen är över.
Så vadå behöver du inte mig längre då?
Du säger att jag är din flicka.
Varför är det då så svårt att visa det då?
Hur kan det va så svårt att höra av sig,
det förstår jag inte.
 Vill bara ha det tillbaka, du och jag. <3

Måndag

Vad hade jag förväntat mig, att tiden skulle stå stilla? Att allt skulle va såhär bra för alltid? Men jag hade aldrig väntat mig att du skulle förändras, att du skulle va den som gick. Antaglien är det bara jag som måste vakna upp och inse att alltíng kan inte alltid va så bra som jag vill att det ska va. Och jag måste få dej att förstå, that nothing else mathers. Är det vad som gör dej glad, vem är då jag att stå i din väg? men kan ändå inte låta bli att känna som jag gör. Så isf måste det väl va något som är fel?

Jaha, då har det snart gått tre månader då. Förstår verkligen inte!


Bara nåt.

Jag måste släppa taget.

Släppa taget om den välrd, som kanske inte ens egentligen finns. Släppa taget om dej, dina ord, dina löften och dina svek. Men att släppa taget om dej nu, efter så långtid hade vatt som att byta värld. Du är alltid den, den personen utan definition - utan jag bara veta att du är Den. Du är allt det jag behöver samlat i en person! Och om jag skulle släppa taget om dej nu, förlora all den tid vi haft så vet jag nog inte hur jag skulle klara mig. Men någonting måste bara bli gjort, jag vet inte ännu vad. Men jag vet att det måste va nåt.

I could say I love you, But I won't.

Helgen

Fredagen började med en massa rännande på staden. Sen tog jag och Ida oss hem till mig. Sedan kom Frostis, Jensis och Admiris och då blv det badtunna, fast jag och Ida fuskade iofs lite. Sen bar det hem till Jens för att supa yttligare. Eftersom alla envisades om att ha äckliga frågor blev det dock lite för mkt dricka för mig. Så jag fick privat taxi hem i en skottskärra av Admir, sjukt snällt gjort faktiskt. Sådär satt jag i ösregnet och öste på - DET REGNAR OCH REGNAAAAAAAAR! Vilket inte verkade uppskattas lika mkt.

I går, lördag va melodifestivalen och krängade som gällde hemma hos Ida. På kvällen när jag väl hade kommit hem efter en helt jävla omöjlig cykeltur i blåsten, hann jag med ett sista dopp. Sjukigt mysigt!

Ja, ungefärligt sådär har min helg sett ut. Haft jäkligt trevligt tom! :)

15 mars.

RSS 2.0